1900-talet i Senneby.<\/b><\/p>\n
Liksom i \u00f6vriga Sverige har de hundra \u00e5ren mellan 1900 och 2000 i Senneby medf\u00f6rt\u00a0\u00a0en\u00a0\u00a0sm\u00e4rre revolution n\u00e4r det g\u00e4ller m\u00e4nniskors standard och f\u00f6ruts\u00e4ttningar.Sverige har under de 100 \u00e5ren g\u00e5tt fr\u00e5n ett agrart U-land till ett industriland och ett tekniskt avancerat samh\u00e4lle. Urbaniseringen har medf\u00f6rt att endast en liten del av svenskarna \u00e5r 2000 bor p\u00e5 ren landsbygd och har sin f\u00f6rs\u00f6rjning d\u00e4r. Det var tv\u00e4rtom \u00e5r 1900. \u00a0I Senneby har det bl. a. betytt att jordbruket g\u00e5tt fr\u00e5n sm\u00e5bruk till \u201dstorbruk\u201d och Sennebyborna fr\u00e5n sj\u00e4lvhush\u00e5llning till h\u00f6g grad av penninghush\u00e5llning. F\u00f6r\u00e4ndringen skedde naturligtvis inte \u00f6ver en dag och man kan peka ut vissa avg\u00f6rande h\u00e4ndelser som kom att f\u00e5 stor\u00a0betydelse f\u00f6r utvecklingen och livet i Senneby.<\/p>\n
Elektriciteten kom till Senneby 1924 och telefonen n\u00e5got \u00e5r senare. P\u00e5 1940-talet blev radion allm\u00e4n egendom. Detta gjorde att livet i Senneby blev ljusare och l\u00e4ttare och byn kom n\u00e4rmre den \u00f6vriga v\u00e4rlden. Elmotorer kom att driva vedkapen, vattenpumpen, tr\u00f6skverket, h\u00f6- och halmbl\u00e5sning (injektorn) och mj\u00f6lkmaskinen som kom till byn 1940. Andelsmejeriet i Elmsta, dit Sennebyb\u00f6nderna turades om att k\u00f6ra mj\u00f6lken medf\u00f6rde att man kunde f\u00e5 betalt f\u00f6r sin mj\u00f6lk i st\u00f6rre omfattning \u00e4n tidigare. Mot slutet av 40-talet h\u00e4mtades mj\u00f6lken med bil till Elmsta. Tio \u00e5r senare var mejeriverksamheten centraliserat till Norrt\u00e4lje. I dag transporteras mj\u00f6lken i tankbil till Stockholm. F\u00f6r hush\u00e5llen kom, med b\u00f6rjan i slutet av 1940-talet, dammsugaren, kylsk\u00e5pen och frysboxen liksom elspisen och tv\u00e4ttmaskinen att f\u00e5 avg\u00f6rande betydelse.\u00a0 I byn byggdes p\u00e5 Gunhild Johanssons initiativ en andelstv\u00e4ttstuga vid branddammen mitt i byn. (Se s\u00e4rskild artikel om Gunhild).<\/p>\n
I slutet av 1800-talet hade mekaniseringen av jordbruket tagit sin b\u00f6rjan. F\u00f6r s\u00e5dd och sk\u00f6rd kom s\u00e5maskinen, sl\u00e5ttermaskinen, och enkelt tr\u00f6skverk att ers\u00e4tta \u201dmankraft\u201d med \u201dh\u00e4stkraft\u201d, senare kom sj\u00e4lvbindaren att f\u00e5 samma effekt. Den st\u00f6rsta av jordbrukets maskinella landvinningar var \u201dtraktoriseringen\u201d, i Senneby b\u00f6rjade den 1949. Den bogserade sk\u00f6rdetr\u00f6skan kom d\u00e5 snart att ers\u00e4tta sj\u00e4lvbindaren. P\u00e5 1970-talet b\u00f6rjade den ers\u00e4ttas den av den sj\u00e4lvg\u00e5ende sk\u00f6rdetr\u00f6skan. Att traktorn kom medf\u00f6rde att behovet av arbetsh\u00e4star inte l\u00e4ngre fanns. De kom att f\u00f6rsvinna under 60-talet och anv\u00e4ndes mot slutet mest f\u00f6r k\u00f6rning i samband med skogsarbete d\u00e4r motors\u00e5gens intr\u00e4de i slutet av 40-talet kom att f\u00e5 stor betydelse. De h\u00e4star som fanns kvar blev lite av \u201dprydnads-h\u00e4star\u201d.<\/p>\n
1948 tvingades fyra g\u00e5rdar i Senneby att s\u00e4lja n\u00e4stan h\u00e4lften av sin skogsmark till Kronan. Den befintliga skjutskolan, Yttersk\u00e4r, med gr\u00e4ns mot Senneby var i stort behov av att ut\u00f6ka sitt \u00f6vningsomr\u00e5de fram till Karviken.Fr\u00e5n slutet av 1950-talet b\u00f6rjade g\u00e5rdarnas jord- och skogsarealer sl\u00e5s ihop till st\u00f6rre enheter, mang\u00e5rdstomter styckades av till fritidsboende och den bofasta befolkningen i byn kom att minska. P\u00e5 60-talet styckades markomr\u00e5den av f\u00f6r fritidsbebyggelse i Senneby Nor och Senneby Haken. Dessutom styckades ett mindre antal enskilda tomter av och bebyggdes.<\/p>\n
I slutet av 1940-talet blev byv\u00e4gen halvf\u00f6rstatligad vilket innebar att alla fastigheter med utfart p\u00e5 v\u00e4gen blev \u00e5lagda att deltaga i underh\u00e5llet. Tidigare var endast b\u00f6nderna v\u00e4gansvariga. (Se s\u00e4rskild v\u00e4gartikel). I slutet i 1920-talet skaffade sig n\u00e5gra Sennebybor bil och p\u00e5 30-talet fanns fyra bilar i byn. P\u00e5 50-talet kom bilen att bli ett vanligt inslag i Senneby.<\/p>\n
Man kan helt klart konstatera att det \u00e4r \u00e5rtiondet efter 2: a v\u00e4rldskriget som \u00e4r den st\u00f6rsta f\u00f6r\u00e4ndringsperioden i Senneby under 1900-talet, kanske genom alla tider, m\u00f6jligen \u00f6vertr\u00e4ffat av laga skiftets f\u00f6rr\u00e4ttning p\u00e5 1840-talet.<\/p>\n
Inlagt material \u00e4r:\u00a0\u00a0 <\/span><\/p>\n Speciella Sennebybor<\/em><\/span><\/strong><\/p>\n 1900-talet i Senneby. Liksom i \u00f6vriga Sverige har de hundra \u00e5ren mellan 1900 och 2000 i Senneby medf\u00f6rt\u00a0\u00a0en\u00a0\u00a0sm\u00e4rre revolution n\u00e4r det g\u00e4ller m\u00e4nniskors standard och f\u00f6ruts\u00e4ttningar.Sverige har under de 100 \u00e5ren g\u00e5tt fr\u00e5n ett agrart U-land till ett industriland och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \n
\n
\n
\n